Violen på Brandholmen

15 juni 2014 18:35

Skönt att ha fina minnen av sin morfar! Jag har aldrig träffat varken min morfar eller farfar, de hade lämnat jordelivet när jag föddes.
Hästen se alldeles förskräckt ut, hoppas den kommer att få det bra där i hagen eller flyttas till en bättre plats!
Ha det skönt nu i kväll! Vi har just ätit middag och tänker ta det lugnt resten av dagen!

Eva Trillian

15 juni 2014 19:34

Det är lite skönt att ta hand om de gamla gravarna ändå - vemodigt men skönt.
Den där stackars hästen ser lite mumieinlindad ut :/ kan det vara skönt?

BP

15 juni 2014 19:59

Vad gäller graven håller jag med Eva. Jag gillar gamla gravar och kyrkogårdar. Det är något visst över dem tycker jag.
Den gamla Livs-skylten är ju kult. Men affären, åtminstone väggen man ser på bilden ser ju inte så hemskt ut ... än.
Å hästen tycker jag väldigt synd om. Jag menar det var ju varmt idag. Den måste ju svettas nå't så fruktansvärt. Stackarn!

Skogstrollet

15 juni 2014 20:48

Roligt att ha så fina minnen av morfar. Min dog när jag var 2 år, efter att han drog mig runt, runt på en matta, i mormors hus. Där vi nu bor. Men jag var ju för liten för att minnas honom, den barnkäre mannen.

Beppan

15 juni 2014 21:37

Härligt med sådana barndomsminnen! Har ju ingen betydelse vems morfar det egentligen är - det viktiga var ju att han fanns där för dig också.
Har man paketerat hästen mot mygg eller vad? Ser ju inte riktigt vettigt ut i värmen.

susannesblogg

15 juni 2014 22:41

Jag har tur att slippa det här med gravvård. Jag har svårt att gå på kyrkogårdar det blir liksom alldeles iskallt på ryggen. Så tyvärr så får inte mina närstående så mycket besök vid sina gravar av mig. Jag väljer istället att minnas dem i mitt hjärta.

Hanna

15 juni 2014 23:49

Jag tycker att det är lite meditativt att gå till graven och påta lite, bara man inte känner det som ett krav. Skylten du fotat går jag igång på, men det förstod du nog redan :-) Ha det gott!

lottisen

16 juni 2014 12:15

Ser ut att ha varit en fin affar, synd att den forfaller.. stackars hast, ser inte alls skont ut..Ha en bra vecka!

cat

16 juni 2014 13:40

Lite melankolisk stämning i dina bilder trots stråland sol. Tycker synd om den stackars hästen, men vet att den skulle må ännu sämre utan det där täcket. Förmodligen är det stickinsekter den är allergisk emot.

Anitas Malta

16 juni 2014 19:50

Lite blandade känslor det här med att gå till graven. Det där med döden känns så främmande trots att vi vet att den är oundviklig. Verkligen fina och nostalgiska minnen du beskriver om din morfar. Den gamla affären är förmodligen snart bara ett minne. Visst är det trist. Trist ser även den fina hästen ut att ha. Stackars liten...
Önskar dig och de dina en riktigt fin fortsatt vecka.
P.s I tidningen läste jag imorse att det var -4 grader i Stockholm! Haha.. de har tydligen ingen koll alls här. Stod likadant för en vecka sen så de kopierade väl bara omedevetet misstaget.

Elisabeth

16 juni 2014 23:11

En fin nostalgitripp och tanke på tider som varit! Ha dé gott! Elisabeth

Marit Johansson

17 juni 2014 00:49

Man kan ju undra varför hästen blir straffad på det där sättet.. nä men förmodligen finns det väl en vettig förklaring :) men det ser ju inte klokt ut, stackarn.
Så fint du skriver om din mors morfar.. ha det gott!