Nu är värmen borta tack och lov inte ens Sture och Gösta orkade vara ute och då är det kris.

Att sedan Kent, Bertil och Ebba försvann ur mitt liv gjorde det inte roligare att leva direkt tog mer på krafterna än elände brukar göra ser mej ju som en stark kvinna men nu vet i fan.

Kan kanske bero på att man blivit äldre och vet vad som väntar runt hörnet.

Pernilla tyckte att vi skulle äta kräftor även i år och det var riktigt skönt att ta en öl och prata lite Bertil nu när den värsta sorgen lagt sej, många tårar och skratt blev det hon är en stark kvinna.

I går var det en vecka sedan Ebba     fick somna in känns inte bra fortfarande att ha haft henne i så många år gör ju att det blir riktigt tomt.

Sedan kan jag inte låta bli att undra om jag hade fått en vettig veterinär hade hon klarat sej en tid till då att bara föreslå kastration på en så gammal tik är ju åt helvete och att ge penicillin var helt uteslutet, tur jag bara gick därifrån annars hade det väl inte slutat bra.

Ebba 2004-12-25 till 2018-08-08 min älskade vovve     

Många tomater blir det men mogna får dom nog göra inomhus.

Trädgårdshibiskus undrar om den överlever vintern ute ska ju klara zon 2

Inne blommar citrusträdet hoppas det blir frukter också.

Att besöka mor är ju ingen höjdare att inte vara dement men ligga på ett ställe för sådana är allt som Täby har att erbjuda henne.

Hon har ju en skada på frontalloben som ändrat hennes personlighet men hon har inget problem med närminnet och klagar på att hon inte har någon att prata med eftersom dom andra som bor där gått in i dimman allihop.

Städningen är det ju si och så med trots att avgiften är hög och när vi kom stank hela korridoren av bajs.

En sak jag lovat mej själv efter det jag sett vad hon råkat ut fört dom sista åren är att ta mej själv av daga innan jag hamnar i samhällets klor.

Lite bättre utsikt skulle muntra upp.

Ha det bra