Phia

19 januari 2010 06:51

Gomorron på Torpet..håller med om att Facebook verkar lite stökigt,,,har också tackat nej..kan kanske verka som en bakåtsträvare,,men det är inget för mig.Kram

Siv

19 januari 2010 06:57

Synd bara att folk stänger in sej där, som på dagis du får inte vara med och leka med oss längre;-(Om jag nu skulle blogga blev det på en vanlig som denna eller B-town, man kan ju låsa dom inlägg som man inte vill att alla ska läsa.
Tur att man slipper skotta;-)
Kram/Nattinatti

Monica

19 januari 2010 08:50

Du kanske är som mej Phia, teknikens fiende nr:1 enligt Jacob;-)
Ha en bra dag;-)

Sussi

19 januari 2010 09:39

Jag är mörkrädd så jag är livrädd ibland när Doris ställer sig och markerar någonting. När man inte ser blir allt så mycket läskigare..

Jag är ju som sagt var ny på det här med Facebook. Jag gick med i den där gruppen tjejerna mot killarna och min sambo gick med i gruppen tvärtom! Båda böt ju namn tillslut så det var ju bara att gå ur och därmed hade man lärt sig en läxa! Nu går jag inte med i några grupper alls utan jag håller mig till att kommentera mina vänner istället..

Ha en bra dag
Kramisar

Flanören...

19 januari 2010 10:22

"Sociala medier", talas det ju mycket om nu.
För min del tror jag det är en stor överskattning av deras betydelse.
Inte minst Face book.
För ett tag sedan kritiserade jag en av våra riksdagsledamöter för att inte agera i SAAB-frågan.
Då fick jag svaret, att det låg på Face book!
Alltså de närmast sörjande vännerna kommuniserades.
Hur många Trollhättebor utanför vänkretsen, hur många SAAB-arbetare?
Mycket det samma med bloggar.
Inte många som kommer över 1000 besökare och då ska man veta att minst 500 besöker varandra!

Jag har lite koll på Vänsterbloggarna, samma människor som kommenterar varandra, besöker varandra.
Finns få undantag.

Men som du frågar; hur ska man hinna?

skogsfrun på dal

19 januari 2010 17:33

Innan man fördömer något ska man ju prova så jag gick också med i Facebook efter inbjudan. Efter några dagar förstod jag fortfarande inte meningen med det hela och sen förstod jag att det inte var något för mig;-) Det värsta är att det inte går att gå ur, hela driten ligger där i all oändlighet och spökar!
Apropå hundars skarpa sinnen så bodde jag ensam med min schäfertik i en sommarstuga en gång. Jag har väl sällan varit så skärrad. Hon hörde ju och reagerade på alla möjliga ljud som jag förstås förstorade upp till all världens farligheter;-) men försvarat mig hade hon gjort till sista blodsdroppen!

Sussi

19 januari 2010 18:46

Även Doris har fått sig ett rejält bett av en liten hund här i området. Den hunden bet upp en flik av huden. Det gick så fort så vi hann inte ens reagera!!

Håller med om att hundarna i stan är mer vana att träffa andra hundar..
Men dom borde ändå vara vaksamma och inte släppa sina hundar lösa kors och tvärs för alla hundar som promenerar i stan är ju kanske inte därifrån!

Ha en bra kväll
Kramisar

Susan

20 januari 2010 00:46

Själv ska jag gå med ngn dag när jag får tid för att hitta gammla vänner i Världens alla hörn. Min syster är med & hon lägger inte alls ner så mkt tid men har jätte roligt med sina vänner som nu är spridda över världen. Ja hon var även på en date vilket ju är bonus ;).Tycker det är tråkigt att höra att vänner lägger glömmer bort en och istället för att lyfta luren och önskas en krya på sig så skickar dom ne hälsning via systers FB till mig :(. Hade gått lika fort att maila mig direkt. Men det visar mera hur vänner är & hur IT världen kan förstöra om man inte passar sig. IRL är mitt motto.
Puss

JJ

20 januari 2010 11:42

FB:(:(

Monica till Susan

20 januari 2010 16:42

Sökte upp gamla skolkamrater på nätet(ej facebook) och funderade om vi levde på samma planet ASG. Och vi har inte så många vänner ute i världen,vad gäller bloggar byter en del vänner som en annan byter underbrallor hihi.
Ha en skön kväll/Puss