Så kom då svaret på tumörerna och det var väl inte det vi ville ha,dom var elakartade= hon har juvercancer. Ja vad säger man trots att man ställt in sej på det så känns det pest, när veterinären ringde var man som en fiolsträng man har ju varit med förr men det är lika grymt varje gång. Nu får hon i alla fall kuta omkring här till hennes kropp säger stopp, man har ju som jag sagt sett vissa tecken på att allt inte varit bra.Troligtvis finns det flera tumörer gömda inne i hennes kropp, man kan fara land och rike runt och göra rtg och ultraljuda för att lokalisera dom men till vilken nytta.Självrisken är betald så dyrt blir det inte, frågan är nog bara om det gagnar henne på något vis.Nej vi pejlar in oss på god mat lek och stoj med resten av Gänget så länge det går.
Lillpluttan
ser i alla fall pigg ut än så länge.
Linslusen med sin halvbror
Nere vid havet på kvällspromisen
Ha det bra/Monica
Carro
15 februari 2010 15:16
Usch och fy och fa'n !!! Nej, jag känner med dig Monica, detta är verkligen avig-sidan med att ha våra fyrfota älsklingar. Vi utsätter oss medvetet att behöva vara med om dessa fruktansvärda stunder, men i gengäld får vi ju de allra BÄSTA kompisar man kan tänka sig.
Blir glad över att du skriver om att strunta i fortsatta undersökningar och i stället lägger vikt vid en skön och behaglig sista tid. Vem tusan vill ränna till doktorn i tid och otid?
Många kramar till dig och Jacob !!!!!
http://www.callencos.se
Draken&Totte
15 februari 2010 15:27
En jätteblöt puss från Totte o mig,ös på nu Signe!
Siv
15 februari 2010 15:51
NEJ vad ledsen jag blir, lillpluttan
Tycker också det är helt rätt att hon får leva livet med dom andra och ha det roligt och skönt.
BAMSEKRAMAR till dej o Jacob från oss alla
Marilyn
15 februari 2010 16:24
Efter att ha läst om detta sorliga besked så blev jag helt stum. Ord, finns det några i allt det sorgsna? Jag kan då inte finna några just nu hur mycket jag än försöker. Tycker ert beslut är det bästa för lillen, för inte ska han behöva genomgå en massa provtester i allt det jobbiga som redan är.
Tänker på er. Miljoner tröstkramizar
http://vovve.info/papillon-kojan
Sussi
15 februari 2010 17:28
Nej men det svaret vill man verkligen inte ha! Vad ledsen jag blir och kan förstå att ni blir jätteledsna..
Hoppas hon får må bra ett bra tag till.
Håller med om att det inte gagnar Signe att fara runt och skära upp henne för att leta tumörer. Chansen är så liten att dom hittar alla ändå. Som tur var så har ni tid kvar nu att bara njuta av varandra!!
Skickar all tröst jag bara kan..
Kramisar
http://allt-om-inget.bloggagratis.se
skogsfrun på dal
15 februari 2010 17:51
Denna hemska cancer drabbar både folk och fä, vi lever med den så länge det går och tänker inte så mycket på det. Ni får göra detsamma och glädjas av varann den tid som är utmätt och som vi aldrig vet något om. Så fin bild på tösen:)
Kram från oss på Dal.
http://barasaras.bloggplatsen.se
Snuffsan
15 februari 2010 18:33
KRAM från mej
Ewa-lena
15 februari 2010 20:43
Hej.
ja vad säger man, det är som vi alla vet det värsta som kan hända när våra kära hundar blir sjuka.
men jag vet att ni gör och tänker rätt, att ni har Signes bästa för era ögon.
Tänker på er
många karamar!!
Ewa-lena.
http://tannenhugel.se
Noomi
15 februari 2010 20:51
Då hjälpte inte tummarna den här gången... Beklagar :( Detta är ju den stora fasan och det är lika sorgligt varje gång. Det låter som ett bra beslut i alla fall. Annars är det ju lätt att jaga halmstrån och försöka göra allt, när det bästa för djuret faktiskt kanske är att göra ingenting. Njut av Signe och gläds i sorgen över varje dag ni har henne hos er. "Om vi bara hade fått en dag till" brukar jag tänka om Drutten...
STOR KRAM
http://www.dizzyweb.se
Anna
15 februari 2010 22:25
Det finns inga ord som räcker till. Vet att du och Jacob alltid sätter hundarna främst och så även nu.
Varma kramisar till er alla!
Yvonne
15 februari 2010 23:16
Sunt bondförnuft är bäst och det har jag förstått att du har mycket av.Helt rätt beslut.
Varma kramar från oss på Nybyggetsgård
Lotta
15 februari 2010 23:50
Nej :( Fy så sorgligt och jag känner med er verkligen.
Ett klokt beslut, när det ändå är som det är, att låta henne ha tiden som är kvar i lugn och ro.
Njut av varann den tid som är kvar, och kanske det blir länge till :)
STORA KRAMAR till er!
http://www.rottisweb.se
Phia
16 februari 2010 05:10
Massor med kramar...
Siv
16 februari 2010 06:10
Hoppas natten varit lugn,nu ska man hoppa i lopplådan igen skööönt.
KRAMEN
Monica o Jacob
16 februari 2010 06:29
Signe tackar och säger att hon ska leva livet nu när struten är avtagen;-)
Vi tvåbeningar tackar för alla kramar dom värmer, vi har bestämt att fortsätta blogga tror det hjälper att bearbeta alla känslor som dyker upp.
KRAM TILL ER ALLA
Malin
16 februari 2010 06:57
Men neeeej! Jag hade ju bestämt att det inte skulle vara så! :( Fy va lessen jag blir!
Men helt sunt tänkt i eländet att hon ska få ha kul & vara hund så länge det går.. Vem mår bättre av att flänga land & rike runt för att hitta fler!?
Stooor kram till er alla!
http://pipi.info.se
JJ
16 februari 2010 07:11
NEJ, kramar om
Snuffsan
16 februari 2010 08:35
Hoppas det blir mycket lek och stoj;-)
Lupa
16 februari 2010 08:57
Jag beklagar.
Madde
16 februari 2010 10:31
Usch vad tråkigt, ingen kul läsning alls :-( Så ös på för fullt med henne nu så hon får lattjolajban.
Bamsekramar från hela schäferlyan :´(
http://working-gsd.bloggplatsen.se