Idag är det ett år sedan vi tog bort Signe  12 år och 11 månader gammal.

Efter det blev det en sommar av olyckor som vi aldrig tidigare varit med om, det har fått mej att helt omvärdera livet.

Det är något som fattas här hemma, ingen ligger i Bian och tittar eller blänger när hon går in och lägger sej hon var den sista levande av vår egen uppfödning vilket kändes lite extra i hjärtat  

Denna sötnos har lärt sej att vi inte vill henne illa, hon bara fortsätter att äta när vi går förbi dom är så söta.

Ha det bra